jag minns vinterns tunnelbaneåkning

Hon hade grått kort hår, olivgrön lurvig kappa och svarta tunna skinnhandskar.
Hon höll ett fast grepp om den gula stången, man såg hur handskarna spändes.
Av någon anledning stod hon och liksom höll takten till något genom att lätta på greppet och sen ta ett nytt, och sen likadant igen.
Hon upprepade detta och till kroppens gung av tunnelbanan såg det ut som om hon dansade i smyg.